I början av denna vecka satt författaren och programledaren Johanna Koljonen, och diskuterade öppet personliga erfarenheter av gränsdragningar och övertramp i sexuella relationer med en kompis på Twitter. Plötsligt ”sa det pang”. Hundratals började dela med sig av sina erfarenheter av sexuellt våld och övergrepp med rubriken, ”hashtagen”, #prataomdet. ( se faktaruta nedan om ”hashtag”). Nätverket ”prata om det” skapades, med målet att ”våga tala om sex utan skam och gränser”. En som är med i nätverket är journalisten och en av Sveriges främsta experter på sociala medier, Sofia ”Mymlan” Mirjamsdotter.
– Det var som att vi släppt lös ett odjur. Jag har aldrig sett något liknande på Twitter, säger hon.
I skrivandets stund, några dagar efter det hela började, har 2 500 personer delat med sig av ”hashtagen” #prataomdet på Facebook. Och med några minuters mellanrum dyker nya inlägg upp på Twitter.
– Det verkar finnas ett stort behov av att tala om det här. Att sätta ord på det och få ett språk för det som är övergrepp men kanske inte alltid kriminellt i lagens mening. Det handlar om gråzonerna. Som att inte våga dra sig ur en inledd sexuell kontakt, säger Mirjamsdotter.
Med start i nästa vecka kommer nätverket att sprida debatten även till de tryckta medierna som till exempel Aftonbladet, DN och Bang. En annan person som är engagerad i nätverket är journalisten och föreläsaren Linus Fremin. Fremin började ”twittra” bara för några veckor sedan och hade tidigare uppfattningen att folk använder Twitter främst till att skriva om vad de äter till lunch och sådana saker. Istället drogs han in i storpolitiken.
– Jag satt i onsdagskväll och såg att folk skrev fram och tillbaka om sina erfarenheter av våld och övergrepp och jag började gå igenom allas inlägg. Jag har både gråtit och skrattat. Jag skrev själv om mina erfarenheter, jag vill inte att det bara ska handla om kvinnors erfarenheter och att detta ska bli en ”kvinnofråga”.
Just det faktum att både män och kvinnor är engagerade och har skrivit om sina upplevelser från både förövare- och från offerperspektiv, ser både Mirjamsdotter och Fremin som en styrka.
– En kille skrev hur han alltid tjatade på sin flickvän om sex och skyllde på henne. Nu efter att ha läst inläggen i debatten, har han insett att han agerat fel. Polletten ramlade plötsligt ned för honom, säger Mirjamsdotter.
Nätverket har även varit i kontakt med tidningar i USA ,Storbritannien och Italien. En engelsk hashtag är också skapad med den svenska som inspiration. Men varför blev detta en sådan stor fråga just nu, är det en slump eller kan det ha att göra med Julian Assange?
– Vi tar inte ställning i den frågan specifikt, eftersom vi inte vet vad som hänt, men många av oss har upprörts av hur kvinnorna (som har anmält Assange) har behandlats. Diskussioner om gråzonerna på både en personlig och juridisk nivå har aktualiserats av fallet Assange, säger Linus Fremin.
En del kritiska röster och hatiska röster, finns förstås också, men ”trollen” som Feministiskt Perspektiv skrivit om tidigare (användare som förstör samtal genom icke-konstruktiva inlägg, något som ofta drabbar feministiska diskussioner) finns inte så mycket på Twitter, säger Mirjamsdotter. De goda rösterna överväger de dåliga, menar Linus Fremin.
– Det som har hänt den senaste veckan visar att det går att åstadkomma försök till feministisk förändring om man kollektivt går ihop och om alla tar med sig sina egna erfarenheter. Åtminstone går det att sätta en feministiskt fråga på agendan. Det ger mig hopp som feminist.
Varken Mirjamsdotter eller Fremin vet var detta kommer att sluta i. Nätverket och bloggandet sprids explosionsartat. Det är dock uppenbart att initativet lyft något slags lock och att det finns ett enormt behov av att diskutera personliga erfarenheter av övergrepp. Det går att följa initiativets utveckling här: http://prataomdet.se/.
Fakta: Twitter
Twitter är en sida för socialt nätverkande som kallas mikrobloggande. Den är gratis och nås bland annat via www.twitter.com
Användarna skriver korta meddelanden till varandra på 140 tecken. Twittrare är helt enkelt de personer som skriver dessa korta meddelande.
Twittrare kan etikettera sina meddelanden med så kallade ”hashtags” så inlägg på samma ämne kan hittas. I den aktuella debatten har hashtagen #prataomdet använts. Genom att söka på detta på Twitter kan man hitta alla inlägg som gjorts i denna diskussion.
Mest känd för sina möjligheter till politisk mobilisering och informationsspridning blev twitter kanske i samband med de stora regimkritiska demonstrationerna i Iran sommaren 2009. Även regimer kan förstås använda twitter för att spåra oliktänkande.
